Det svenska skuldberget fortsatte att växa under juni och uppgår nu till 9 509 miljarder kronor i räntebärande värdepapper. Ökningen betyder dock inte att svenska företag, banker och myndigheter har ökat sin upplåning i någon större omfattning.
Den främsta orsaken är i stället den svagare kronan. När kronans värde faller mot valutor som euron och dollarn blir befintliga skulder i utländsk valuta mer värda räknat i svenska kronor.
Utländsk valuta driver upp skulden
Under juni minskade skulden i svenska kronor med 83 miljarder kronor. Samtidigt steg skulden i utländsk valuta med 151 miljarder kronor.
Det innebär att större delen av skuldökningen förklaras av valutakursförändringar snarare än ny upplåning. Den totala skulden ökade därför trots att utvecklingen i svenska kronor gick åt motsatt håll.
På årsbasis ökade den samlade värdepappersskulden med 0,6 procent. Det är en lägre ökningstakt än månaden innan.
Staten stod för den största ökningen
Bland de största låntagarna var det Riksgäldskontoret som ökade sin upplåning mest under månaden. Skulden steg med 52 miljarder kronor.
Bankerna ökade samtidigt sina skulder med 39 miljarder kronor. Riksbanken gick däremot i motsatt riktning och minskade sina utestående skulder med 43 miljarder kronor.
Finansieringen blir mer långsiktig
Samtidigt fortsätter marknaden att röra sig mot längre löptider.
Volymen utestående obligationer ökade med 98 miljarder kronor, medan penningmarknadsinstrument minskade med 29 miljarder. Obligationer står nu för omkring fyra femtedelar av den totala värdepappersskulden.
Den utvecklingen visar att allt fler väljer långfristig finansiering framför kortare upplåning.
Banker påverkas mest av valutarisken
Inom de kommande sex månaderna förfaller värdepapper till ett värde av 1 757 miljarder kronor, exklusive Riksbankens certifikat.
Drygt 60 procent av dessa skulder är utgivna i utländsk valuta. Det innebär att en svag krona kan göra refinansieringen dyrare om valutaläget består.
Bankerna står för ungefär två tredjedelar av de skulder som förfaller under perioden. Eftersom en stor del av deras marknadsfinansiering sker i utländsk valuta har beroendet länge pekats ut som en risk för det finansiella systemet.
Grön upplåning utvecklades svagt
Marknaden för gröna obligationer visade små förändringar under juni.
Den utestående volymen uppgick till 1 112 miljarder kronor, vilket är något lägre än månaden före. Bankerna är fortfarande den största utgivaren av gröna värdepapper.
Kommuner och regioner ligger däremot i topp när det gäller andelen grön finansiering. Nästan hälften av deras utestående upplåning består av gröna värdepapper, vilket är betydligt högre än i någon annan sektor.