Arbetslösheten i Sverige visade små förändringar under april samtidigt som varslen fortsatte att minska. Nya siffror från Arbetsförmedlingen visar att omkring 345 000 personer stod utan arbete i slutet av månaden. Det motsvarar 6,5 procent av arbetskraften.
Utvecklingen pekar på en något lugnare arbetsmarknad jämfört med början av året. Många ekonomer ser också de lägre varselsiffrorna som ett tecken på att företagen känner något större stabilitet trots den ekonomiska osäkerheten i omvärlden.
Samtidigt fortsätter skillnaderna mellan olika regioner och branscher att vara stora.
Varslen minskar tydligt under april
Den största förändringen syns i antalet varsel. Under april varslade företag omkring 3 700 personer om uppsägning. Det är betydligt färre än i mars, då omkring 5 700 personer fick varsel.
Även jämfört med samma period förra året har varslen minskat tydligt.
Flera arbetsgivare verkar nu ha blivit något mer försiktiga med stora neddragningar. Många företag fortsätter dock att hålla tillbaka nyanställningar eftersom ränteläget och den svagare konjunkturen fortfarande skapar osäkerhet.
Arbetsförmedlingen anser samtidigt att utvecklingen fortfarande följer myndighetens tidigare prognoser för arbetsmarknaden.
Stora skillnader mellan olika delar av landet
Arbetslösheten i Sverige skiljer sig fortfarande kraftigt mellan olika regioner. Skåne har fortsatt den högsta arbetslösheten i landet med 8,4 procent, medan Norrbotten ligger lägst med 3,7 procent.
Skillnaderna beror till stor del på vilka branscher som dominerar i olika delar av landet. Industrin och de stora investeringarna i norra Sverige fortsätter att skapa hög efterfrågan på arbetskraft, medan flera andra regioner påverkas mer av en svagare ekonomi.
Ungdomsarbetslösheten visar samtidigt vissa förbättringar. Bland personer mellan 18 och 24 år låg arbetslösheten på 6,7 procent under april, vilket är lägre än under samma period förra året.
Trots förbättringarna fortsätter långtidsarbetslösheten att skapa problem på arbetsmarknaden. Många personer har fortfarande svårt att komma tillbaka i arbete efter längre perioder utan jobb.
Olika myndigheter mäter arbetslösheten på olika sätt
Diskussionen om arbetslösheten i Sverige påverkas också av att Arbetsförmedlingen och Statistiska centralbyrån använder olika metoder för att mäta arbetslöshet.
Arbetsförmedlingen räknar personer som är inskrivna hos myndigheten, medan SCB använder bredare undersökningar och internationella mätmodeller.
Det gör att SCB ofta redovisar högre arbetslöshet än Arbetsförmedlingen. Många studenter hamnar exempelvis i SCB:s statistik om de söker extrajobb eller sommarjobb samtidigt som de studerar.
Skillnaderna mellan mätmetoderna gör att debatten om arbetsmarknaden ibland blir mer komplicerad än siffrorna först antyder.
Osäkerheten finns fortfarande kvar
Trots att arbetsmarknaden visar vissa tecken på stabilisering ser många ekonomer fortfarande risker framöver.
Den svagare ekonomiska utvecklingen i Europa, geopolitisk oro och försiktigare konsumtion kan snabbt påverka svenska företag och sysselsättningen negativt.
Samtidigt ger de lägre varselsiffrorna och den stabilare utvecklingen vissa signaler om att arbetsmarknaden står emot det ekonomiska läget bättre än många tidigare väntade sig.