När USA hostar får resten av världen feber. Den gamla metaforen är lika sann i dag som för hundra år sedan. Ingen annan ekonomi påverkar marknader, valutor och centralbanker lika starkt som den amerikanska.

När konjunkturen i USA tappar fart eller politiken kör fast, känner hela världen effekten. Dollarn fungerar fortfarande som världens reservvaluta, och investerare runt om i världen ser amerikanska statsobligationer som den säkraste tillgången som finns.

Ett politiskt system på gränsen till blockering

Det politiska klimatet i Washington har blivit allt mer polariserat. Återkommande budgetstrider, hot om skuldtakskris och utdragna förhandlingar skapar oro på marknaderna.

När världens största ekonomi inte längre agerar stabilt, reagerar investerare direkt. Osäkerhet i USA driver upp räntor, skapar börsoro och bromsar den globala tillväxten.

Globalt beroende av amerikansk efterfrågan

USA utgör fortfarande världens största konsumentmarknad. Landets import håller igång fabriker i Asien, exportörer i Europa och råvaruhandel i Afrika och Latinamerika.

När den amerikanska ekonomin saktar in minskar världshandeln omedelbart. För exportberoende länder som Tyskland, Sydkorea och Mexiko innebär en svagare amerikansk tillväxt snabbt fallande BNP-siffror.

Penningpolitikens dominoeffekt

Den amerikanska centralbanken Federal Reserve styr världens penningflöden mer än någon annan aktör. När Fed höjer räntorna för att bekämpa inflation i USA, känner banker och centralbanker över hela världen pressen att följa efter för att försvara sina valutor.

Den kedjereaktionen leder till högre lånekostnader, minskade investeringar och sämre köpkraft globalt. Fed fungerar som den osynliga hand som styr världens likviditet, vare sig andra länder accepterar det eller inte.

Ett USA i svagare form

USA står inför stora strukturella problem: växande statsskuld, djup politisk splittring, ökande ojämlikhet och eftersatt infrastruktur. Landet behåller sin teknologiska styrka, men sammanhållningen i ekonomin och samhället har försvagats.

Om politikerna fortsätter att sätta partipolitik framför samarbete riskerar USA att tappa sin roll som världens stabiliserande kraft. Inget annat land – varken Kina, EU eller Indien – har den globala tillit eller ekonomiska tyngd som krävs för att ersätta den amerikanska ledarrollen.

Slutsats

När USA blir mörkt, blir världen blind. Den amerikanska ekonomin fortsätter att driva världens marknader och styra den globala penningpolitiken.

Men en motor som hackar får hela maskineriet att stanna. För att världen ska behålla stabiliteten måste USA åter bygga politiskt samförstånd, visa ekonomiskt ansvar och leda med förtroende. Om landet misslyckas riskerar hela den globala ekonomin att drabbas av en ny era av osäkerhet.