USA glider djupare ner i skuldträsket med den nya BBB-budgeten från Trump. Om CBO låter prognoserna stå kvar, når skulden galna 156 % av BNP år 2055. Men det finns alternativa scenarier – där AI kan rädda situationen.
Om AI spetsar produktiviteten med bara 0,5 % mer än väntat, kan skulden stagnera runt 113 % av BNP. Läget blir stabilare, inte katastrof. Det skulle ge utrymme för bättre policy utan tuff nedskärning. Men så enkelt är det inte.
Det finns tre stora hinder på vägen:
- Produktivitetsboostar från innovation är inte garanterade. Historien visar att teknikökningar ofta tar tid innan de syns i siffrorna.
- Företagen anammar AI i väldigt olika takt. Vissa drar nytta snabbt, andra ligger långt efter – vilket bromsar effekten.
- AI kan hota jobbet för många. Vissa bedömer att upp till hälften av alla jobb kan försvinna till 2034, och det på ett sätt vi inte sett tidigare.
Förr tog industriella språng decennier – ångmaskinens eller elens genombrott spreds långsamt. Nu kan AI skaka om hela marknaden på bara sju år. USA ligger efter med paket för omställning och social stabilitet.
Samtidigt finns modiga prognoser som pekar på hopp. Goldman Sachs räknar med 15 % produktivitetsökning, PwC ser ännu högre siffror. McKinsey menar att det räcker att några stora företag går i bräschen – resten följer efter. Och framtida regering kan äntligen snabba på integrationsstrategier.
Läget är alltså komplext. AI kan bli ett verktyg för att stabilisera ekonomin – om vi hanterar det smart och snabbt. Men saknar vi rätt politik och omställning, riskerar vi att skapa en ny typ av kris.