Det ser ljust ut på Wall Street. Flera börsindex nosar på nya rekordnivåer, vilket signalerar framtidstro. Men samtidigt höjer allt fler röster som ifrågasätter hur väl börsen speglar USA:s faktiska ekonomiska läge. Enligt Wall Street Journal visar nya indikatorer att Donald Trumps tullar nu börjar ge effekt – och inte på ett positivt sätt.

Under andra halvåret 2025 väntas tillväxten bromsa, bland annat på grund av ökade importkostnader. Därför menar många att marknaden överskattar ekonomins motståndskraft.

Ekonomiska varningssignaler blinkar rött

Samtidigt som börsen lyfter, fortsätter flera ledande indikatorer att peka nedåt. Enligt The Conference Board sjönk det viktiga LEI-indexet med 0,3 procent i juni – till 98,8. På bara sex månader har det fallit med 2,8 procent, vilket är dubbelt så snabbt som under slutet av 2024. Bakom fallet ligger flera faktorer: svagare industridata, lägre konsumtionsförväntningar och en tydlig ökning av arbetslöshetsansökningar.

Det är alltså inte en enskild oro – flera delar av ekonomin visar svaghet samtidigt. Även sysselsättningen är splittrad. Jobben ökar, men mest inom offentlig sektor, vård och utbildning. Däremot tappar den privata sektorn, vilket brukar vara ett tecken på att en lågkonjunktur är nära.

Peter Berezin från BCA Research säger till Financial Times att det nu blir svårare att hitta nya jobb. Tidigare fanns det många vakanser – nu sinar möjligheterna för uppsagda att hitta nytt snabbt.

Hushållens motståndskraft minskar – och inflationen kan slå tillbaka

Parallellt med arbetsmarknaden syns problem på bostadsmarknaden. Andelen av hushållens inkomster som går till bolån har passerat nivåerna från bostadsbubblan 2006. Dessutom mattas konsumtionen av – vilket inte är konstigt. Många har redan bränt sina pandemibesparingar, och drar nu ner på onödiga utgifter.

Oroväckande nog finns också tecken på att inflationen kan ta fart igen. Tej Parikh, kolumnist i Financial Times, påpekar att lager av billiga importerade varor börjar sina. När de tar slut under sommaren, riskerar priserna att stiga – mitt i en redan skakig konjunktur. Samtidigt drivs börsuppgången främst av stora techbolag, som inte påverkas lika mycket av tullar eller svag inhemsk efterfrågan.

Mindre bolag – med större USA-exponering – går däremot betydligt sämre. Så medan aktiemarknaden må se stark ut, visar realekonomin en helt annan verklighet.