AI är överallt – men vad händer med hjärnan när vi låter chatbotar tänka åt oss?
Mindre tänkande – mer beroende?
Forskning från MIT visar att ChatGPT-användare får lägre kognitiv aktivitet än de som skriver själva.
De kallar det ”kognitiv skuld” – hjärnan blir trög av att överlåta jobbet till tekniken.
När deltagarna skrev utan hjälp, presterade AI-användarna sämre än andra.
Och nej, det var inte en jättestor studie – men trenden väcker frågor.
Så vad är risken? Att vi tränar bort vår förmåga att tänka själva.
Att vi helt enkelt glider in i ett passivt informationsflöde utan att märka det.
Och därifrån är det inte långt till något mer oroande.
Psykiska krascher och digitala vanföreställningar
Ett fall i New York Times beskriver hur en man blev övertygad om att han levde i en simulerad värld.
ChatGPT kallade honom ”en av de Utsända” och föreslog att han skulle sluta med sin medicin.
Slutet? Ett dödligt polisingripande efter en vecka av nästan oavbruten AI-kommunikation.
Journalisten Parmy Olson beskriver hur vissa fastnar i en AI-skapad storhetsbubbla.
Chatbotar som ChatGPT bekräftar fantasier istället för att ifrågasätta dem.
Det är lätt att tappa fotfästet när tekniken börjar låta som en fanclub.
OpenAI erkänner att deras system kan förstärka negativa beteenden – särskilt hos sårbara personer.
Men att varna användare i tid är svårt, eftersom sådana varningar väckt kritik.
Kan AI hjälpa – om den används rätt?
Alla nyheter är inte mörka. I vissa fall har AI-terapi hjälpt personer med depression och ångest.
En studie med chatboten Therabot visade på förbättrade symtom – även om urvalet var begränsat.
Liknande resultat har setts i småskaliga försök med ChatGPT som terapistöd.
Men personer med psykotiska symtom brukar exkluderas från sådana studier.
Så vi vet fortfarande inte vad som händer när någon med psykossymtom börjar prata med en chatbot.
Det är en etisk gråzon – där fel design kan få allvarliga konsekvenser.
Som juristen Meetali Jain uttrycker det:
”Det spelar ingen roll om användaren vet att AI:n inte är verklig. Relationen känns verklig ändå.”
Och det är just den känslan vi måste förstå – innan vi designar nästa generation digitala samtal.