Allvarligt läge: Var tredje kommun drabbas av välfärdsbrott utan plan för åtgärder

En ny rapport från PwC avslöjar att välfärdsbrott drabbar allt fler svenska kommuner. Nästan var tredje kommun och tre av fyra regioner har utsatts det senaste året. Samtidigt saknar de flesta en konkret strategi för att motverka brotten.

Bara tre av tio kommuner har någon handlingsplan. Dessutom anser färre än en av tio att de har god förmåga att hantera brotten effektivt. Cecilia Cederberg, ansvarig för PwC:s forensiska analys, menar att det verkliga antalet brott sannolikt är ännu högre.

“Vi misstänker att ett omfattande mörkertal döljer sig bakom siffrorna. Många fall upptäcks aldrig,” säger hon. Välfärdsbrott riskerar inte bara ekonomiska förluster, utan också att undergräva förtroendet för samhällets institutioner.

Politisk vilja och samordning avgör utvecklingen

Lena Salomon på PwC betonar att politisk handlingskraft är avgörande. En tydlig ambition och samordning ger bättre resultat. Kommuner som prioriterar frågan uppnår ofta större framgång i kampen mot organiserad välfärdsbrottslighet.

Samtidigt lanserar Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) ett nationellt metodstöd för att stötta kommunerna. Stödet, som rullas ut i september 2025, inkluderar utbildningar, verktyg och konkreta åtgärder. SKR har utvecklat innehållet i nära dialog med kommuner och myndigheter.

Petra Svedberg, chef för demokrati och styrning på SKR, säger:

“Kriminella utvecklar ständigt nya metoder. För att möta dem måste vi arbeta smartare – och göra det tillsammans.”

Nya lagar ger stöd – men kulturförändring krävs

Rapporten visar också att polisanmälningar ofta uteblir. Under 2024 rapporterade endast en tredjedel av kommunerna samtliga välfärdsbrott till polisen. Enligt Cederberg är detta en allvarlig brist.

“Det är avgörande att agera direkt och anmäla alla misstänkta brott. Annars växer problemet snabbt,” varnar hon.

Den 1 juli 2025 införs nya regler i kommunallagen. De skärper kraven på intern kontroll och förebyggande arbete. SKR välkomnar lagändringen, men pekar samtidigt på behovet av en djupare kulturförändring. Kommunerna behöver integrera säkerhetsfrågor i sitt dagliga arbete – inte bara reagera vid kris.